Storbritanniens premiärminister, Winston Churchill, sa en gång:
”Ingen påstår att demokrati är perfekt men den är den bästa styrelseform som prövats genom tiderna”.
För mig är vår liberala och parlamentariska demokrati det finaste vi har. Den är en ömtålig planta som måste vårdas och aktas, den behöver mycket omsorg och uppmärksamhet annars finns risk att den inte utvecklas utan stannar i växten ja till och med förtvinar.
I vår omvärld ser vi många skrämmande exempel på just förtvining, det räcker att titta lite närmare på några av våra grannar som Ryssland, Polen, Ungern eller lite längre bort Turkiet och USA. Det som är utmärkande för dessa länder är att den politiska ledningen inte har respekt för rättsstaten. Man attackerar domare t.o.m. fängslar dem därför att deras tolkning av lagen inte stämmer med maktens.
Den fria pressen anklagas för ”falska nyheter” när de rapporterar fakta. Domstolarna och massmedia är två viktiga funktioner i vår demokrati. Domstolarna skall värna rättssäkerheten och mediernas granskar myndigheterna.
Ordet demokrati är grekiska och betyder ungefär ”folkstyre”. Demokratin har alltid diskuterats därför att den demokratiska utvecklingen är en process. Demokrati är en definition av det styrelseskick där den politiska makten utgår från landets medborgare via allmänna och fria val.
Sverige har en representativ demokrati där vi vart fjärde år går till valurnorna för att välja det parti och de personer som får vårt förtroende att representera oss och stifta lagar.
De som får vårt förtroende, de valda, representerar väljarna och därför kallas systemet för representativ demokrati. Representativa demokratier är i dag en vanlig styrelseform i världen.
Vår demokrati, precis som flertalet västerländska, har som skydd för demokratin grundlagar som skall förhindra att den politiska makten blir snedfördelad och missbrukad. Makten är därför delad mellan tre fristående och självständiga delarna – den lagstiftande, riksdagen – den verkställande, regeringen – den dömande, domstolsväsendet.
Vår västerländska demokrati inkluderar mycket mer än fria och hemliga val. I vår demokrati ingår till exempel människors lika värde och rättigheter, mötesfrihet, fri åsiktsbildning, alla lika inför lagen samt tryckfrihet och yttrandefrihet. Man kan med fog säga att Sverige tog sina först vacklande steg mot demokrati med vår tryckfrihetsförordning från 1766, världens äldsta.
Europas historia var från antikens Grekland och fram till idag långt från demokratisk. Demokratin har vuxit fram under de senaste århundradena genom att människor gjort motstånd då makten i samhället var ojämnt fördelad.
Tidigare hade enväldiga kungar och kejsare ofta i samverkan med kyrkan mycket makt. På 1500-talet började kyrkans makt försvagas därför att många ville förändra kyrkan – vi fick reformationen. Sverige lämnade den katolska kyrkan på 1500-talet och blev protestantiskt.
Från mitten av 1700-talet uppstod i Europa en rörelse – upplysningstiden. En filosof, fransmannen Montesquieu, fick stor betydelse för synen på hur ett land skall styras politiskt. Han förslog att man delade maktutövningen i tre delar för att
få en bra balans. De tre delarna är den lagstiftande makten, den verkställande (makten) och den dömande (makten).
Verkligt betydelsefull händelser för demokratins utveckling i Europa var den franska revolutionen, som inspirerades av upplysningstidens idéer om att makten ska utgå från folket och att ingen människa är värd mer än någon annan samt den amerikanska författningen som tog till sig maktfördelningsläran.
Den demokratiska utvecklingen kom senare att samverka med industrialiseringen vad gäller den succesiva utvecklingen mot allmän rösträtt.
För Sveriges del kan man exemplifiera med några betydelsefulla utvecklingssteg mot demokratin. Tryckfrihetsförordningen av 1766 blev grundlag 1809; den allmänna folkskolereformen 1842; samt perioden runt cirkelskiftet 1800/1900-talet då partiväsendet och fackföreningsrörelserna utvecklades. Men det dröjde ända till 1919 innan Sverige fick allmän rösträtt för både kvinnor och män.
Vår liberala västerländska demokrati innebär inte bara rättigheter utan även skyldigheter. Grundlagen och Europakonventionen sätter gränser för vad som får göras och sägas offentligt. Våld, hets, hot och grova kränkningar är förbjudet. Att missbruka sociala medier är ett brott mot allas lika värde, mot mänskliga rättigheter. I vår demokrati kan även inkluderas rätten och skyldigheten till skolgång samt rätten till vård och omsorg t.o.m. allemansrätten.
Det är allas våra rättigheter men vi har också alla skyldigheter och det är att värna demokratin och att rösta.
Även om det är majoriteten som bestämmer i en demokrati har minoriteten rättigheter som majoriteten inte enkelt kan sätta sig över. En grundprincip i ett demokratiskt samhälle är att makten utövas med respekt för de mänskliga rättigheterna. Det betyder att de som bestämmer inte får förtrycka personer eller grupper som har andra åsikter än vad de själva har. Alla i samhället har rätt att säga vad de tycker.
De allmänna valen är vårt viktigaste instrument för att påverka hur landet ska styras. För att demokratin ska fungera krävs att vi engagerar oss, att vi deltar i samhällsutvecklingen och samhällsdebatten. Ett högt valdeltagande och ett samhällsengagemang är viktigt för det stärker vår demokratiska utveckling. Men för att ett samhälle ska vara demokratiskt räcker det inte med att vi deltar i de allmänna valen. Det som händer mellan valen är också viktigt för att demokratin ska fungera.
Demokrati förutsätter ett respektfullt samtal. Det gäller inte minst idag då trackaserier och hot förekommer på sociala medier. Hot som riskerar att begränsa friheten och skrämma till tystnad. Det finns många exempel på journalister, politiker och makthavare som blivit försiktigare.
Jag nämnde inledningsvis några länder där vi ser tydliga tecken på inskränkningar t.o.m. begränsningar i den demokratiska utvecklingen.
Det finns många hemska exempel på odemokratiska styrelseskick som har förtryckt och terroriserat människor. Diktaturer, politiska och religiösa där man fängslas för sina åsikter eller därför att man tillhör en viss etnisk eller religiös grupp. Historien visar att det demokratiska statsskicket är det bästa skyddet för individernas frihet och för mänskliga rättigheter samt att demokrati och fred ofta råder när människor i olika länder har kontakt med och bedriver handel med varandra.
Vår demokrati är inte för alltid given. Terror och populism utgör idag de största hoten. Terrorismen utgör ett alvarligt hot mot vårt öppna och fria samhälle då man med terrorhandlingar försöker skapa rädsla, avsky och hat för att öka motsättningarna både etniskt och religiöst.
Populismens landvinningar väcker heta känslor och det finns tydliga tecken på att de som upplever att de står utanför de demokratiska spelreglerna börjar fråga efter ”starka” ledare.
Vi kan konstatera att populismen finns till vänster och höger och varierar från land till land samt många gånger har starka nationalistiska inslag.
Den populistiske ledaren söker makt baserad på direkt stöd från sina följare. Ofta är det inte innehållet i frågan, utan relationen mellan ledaren och följaren, som är i fokus. Populism är ett sätt att kommunicera där Trump och Le Pen är tydliga exempel.
Populismen förgiftar demokratin. Den populistiska ledaren misstänkliggör med sin personfixerade kommunikation demokratis och maktfördelningens grundpelare: lagstiftande/verkställande/dömande.
Demokratin är ofta komplex och kan framkalla frustration hos dem som inte kan systemet, eller som uppfattar sig som marginaliserade.
För att värna demokratin och uppleva att den utvecklas krävs både engagemang och kunskap eftersom den demokratiska utvecklingen är en pågående process. Demokratin blir stark när så många som möjligt röstar i de allmänna valen, engagerar sig, går med i ideella föreningar, deltar i politiska diskussioner med vänner och kollegor eller när vi på olika sätt tar kontakt med politiker och talar om vad vi tycker och tänker.
Strängnäsbiskopen Thomas Simonsson skrev 1439 alltså för snart 600 år sedan i sin Frihetssång ”Frihet är det bästa ting som sökas kan all världen kring”. Det gällde då och det gäller idag.
Bertil Stensgård
Comments are closed