Gustav Vasa<\/p><\/div>\n
Gustav Vasa, f\u00f6ddes 1496, valdes till riksf\u00f6rest\u00e5ndare i Vadstena 1521\u20131523 av G\u00f6talandskapen, kung 1523 fram till sin d\u00f6d 29 september 1560. Han har ett eget gravkor i Uppsala domkyrka. Han f\u00f6ddes p\u00e5 Lindholmens g\u00e5rd alternativt p\u00e5 Rydboholms slott i Uppland. B\u00e5da \u00e4gdes av Gustavs pappa Erik Johansson som var riddare och riksr\u00e5d men l\u00e5gadel utan titel. Gustav kr\u00f6ntes i Uppsala domkyrka 1528. N\u00e4r han kom till Str\u00e4ngn\u00e4s i maj 1523 var han ganska v\u00e4l f\u00f6rtrogen med staden och dess omgivningar. Gustav vistades p\u00e5 fadersg\u00e5rden R\u00e4fsn\u00e4s n\u00e4r han i november 1520 fick beskedet om Stockholms blodbad av \u201dgubben i Tranevik\u201d, den avr\u00e4ttade Joakim Brahes tj\u00e4nare. 1523 valdes han till kung i Str\u00e4ngn\u00e4s av det som var kvar av det d\u00e5varande riksr\u00e5det (m\u00e5nga hade avr\u00e4ttats i blodbadet) och de \u00f6vriga (adel, pr\u00e4ster och b\u00f6nder) som deltog p\u00e5 herrem\u00f6tet som man kallat till.<\/p>\n
Familjen vistades ofta p\u00e5 Gripsholm, som efter Gustavs ombyggnad var ett st\u00e5tligt ren\u00e4ssansslott, under kortare och l\u00e4ngre perioder. Det l\u00e5g p\u00e5 betryggande avst\u00e5nd fr\u00e5n Stockholm d\u00e4r det ofta h\u00e4rjade pest och andra sjukdomar som Gustav ville skydda sina barn ifr\u00e5n. De tv\u00e5 \u00e4ldsta s\u00f6nerna (Erik XIV och Johan III) satt ocks\u00e5 f\u00e4ngslade p\u00e5 Gripsholm efter interna stridigheter efter Gustavs d\u00f6d men \u00e4ven hertig Karl (Karl IX) vistades d\u00e4r.<\/p>\n
Gustav arbetade oavbrutet med att st\u00e4rka den svenska kungamakten och centralisera rikets f\u00f6rvaltning samtidigt som han regerade med h\u00e5rda nypor och for v\u00e5ldsamt fram bland b\u00e5de inre och yttre fiender. Gustav Vasa \u00f6kade skattetrycket vilket ledde till flera stora uppror som slogs ner med j\u00e4rnhand. Det st\u00f6rsta hotet mot hans maktposition kom under Dackefejden 1542 d\u00e5 b\u00f6nderna i Sm\u00e5land med omland och gjorde uppror, Dacke tillf\u00e5ngatogs efter en tid och avr\u00e4ttades som varnagel f\u00f6r andra.<\/p>\n
Gustav Vasas makttilltr\u00e4de, inlett som ett uppror mot unionskungen Kristian II efter Stockholms blodbad innebar slutet f\u00f6r Kalmarunionen som varat sedan 1397. Gustav tillh\u00f6rde Vasa\u00e4tten som genom honom blev den f\u00f6rsta monarkiska som regerade ett enat svenskt kungad\u00f6me som ocks\u00e5 blev ett arvrike genom beslut p\u00e5 riksm\u00f6ten 1540 och 1544. Hans regering k\u00e4nnetecknas av inf\u00f6randet av ett starkt centralstyre i hela riket med en effektiv byr\u00e5krati och en evangelisk statskyrka grundad p\u00e5 Luthers protestantiska l\u00e4ra och en ambition att bygga ett svenskt f\u00f6rsvar. Den svenska kyrkans \u00f6verhuvud kung Gustav I:s roll i inf\u00f6randet av ett svenskt arvrike ses i dag som grundandet av den moderna nationalstaten Sverige \u2013 den 6 juni – datumet d\u00e5 han valdes till kung av riksdagen i Str\u00e4ngn\u00e4s 1523 \u2013 den dag som nu \u00e4r Sveriges nationaldag. Han har senare, s\u00e4rskilt fr\u00e5n det sena 1800-talet, upph\u00f6jts till\u00a0landsfader\u00a0och har d\u00e4rmed blivit en viktig nationell symbol.<\/p>\n
I modern historiesyn har Gustav\u00a0I utsatts f\u00f6r en mer kritisk analys d\u00e4r man po\u00e4ngterat hur han med brutala metoder och intensiv\u00a0propaganda\u00a0bef\u00e4ste sin makt och r\u00f6jde motst\u00e5ndare ur v\u00e4gen. Historikern\u00a0Lars-Olof Larsson har pekat p\u00e5 att Gustav med h\u00e4nsynsl\u00f6shet och maktlystnad i kombination med politisk skicklighet i mycket upptr\u00e4dde i enlighet med den italienske politiske filosofen Niccolo Machiavellis\u00a0principer f\u00f6r en furstes bef\u00e4stande av sin makt, n\u00e5got som den svenska historieskrivningen ofta uteslutit. Han var dock en furste av sin tid och strider om makten var vanliga i de flesta l\u00e4nder i Europa. Krig och interna stridigheter var mer regel \u00e4n undantag.<\/p>\n
Gustav Vasa var gift tre g\u00e5ngen, med Katarina av Sachsen-Lauenburg 1531 \u2013 1535 som dog ung i ett olyckligt fall. Det var ett alliansbr\u00f6llop, Katarina var av kunglig b\u00f6rd, och de fick ett barn tillsammans sedermera Erik XIV. Margaretha Leijonhuvud var Gustav gift med i 15 \u00e5r mellan 1536 \u2013 1551, drottningen fick 10 barn och hon dog p\u00e5 Tynnels\u00f6 slott. Tv\u00e5 av barnen blev kungar, Johan III och Karl IX. Gustav gifte sedan om sig som 56 \u00e5ring med den 16 \u00e5riga Katarina Stenbock, de fick inga barn men Katarina tog ansvarsfullt hand om alla fosterbarnen och hon gifter aldrig om sig och lever ett inneh\u00e5llsrikt l\u00e5ngt liv fram till 1621.<\/p>\n
\u00a0<\/em><\/p>\nNu \u00e4r det mindre \u00e4n ett \u00e5r kvar till den 6 juni 2023 d\u00e5 Dick Harrison kommer att bes\u00f6ka oss och ber\u00e4tta om v\u00e5r f\u00f6rste monark i staten Sverige. <\/em><\/strong>Under hela 2023 kommer f\u00f6reningen att presentera olika f\u00f6rel\u00e4sare som ber\u00e4ttar om Sveriges omdanande och sp\u00e4nnande historia.<\/em><\/strong><\/p>\nVi inleder 1523 med en utst\u00e4llning i Multeum som skildrar Gustav Eriksson liv men ocks\u00e5 Str\u00e4ngn\u00e4s kommuns sp\u00e4nnande och omfattande historia.\u00a0 \u00a0<\/em><\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Den l\u00e5gadlige Gustav Eriksson blir en furste som bef\u00e4ster sin makt Gustav Vasa, f\u00f6ddes 1496, valdes till riksf\u00f6rest\u00e5ndare i Vadstena 1521\u20131523 av G\u00f6talandskapen, kung 1523 fram till sin d\u00f6d 29 september 1560. Han har ett eget gravkor i Uppsala domkyrka. Han f\u00f6ddes p\u00e5 Lindholmens g\u00e5rd alternativt p\u00e5 Rydboholms slott i Uppland. B\u00e5da \u00e4gdes av Gustavs […]<\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-119","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.gustavvasa.se\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/119","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.gustavvasa.se\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.gustavvasa.se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.gustavvasa.se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.gustavvasa.se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=119"}],"version-history":[{"count":8,"href":"https:\/\/www.gustavvasa.se\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/119\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1020,"href":"https:\/\/www.gustavvasa.se\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/119\/revisions\/1020"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.gustavvasa.se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=119"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}