Storbritanniens premi\u00e4rminister, Winston Churchill, sa en g\u00e5ng:
\n\u201dIngen p\u00e5st\u00e5r att demokrati \u00e4r perfekt men den \u00e4r den b\u00e4sta styrelseform som pr\u00f6vats genom tiderna\u201d.<\/p>\n
F\u00f6r mig \u00e4r v\u00e5r liberala och parlamentariska demokrati det finaste vi har. Den \u00e4r en \u00f6mt\u00e5lig planta som m\u00e5ste v\u00e5rdas och aktas, den beh\u00f6ver mycket omsorg och uppm\u00e4rksamhet annars finns risk att den inte utvecklas utan stannar i v\u00e4xten ja till och med f\u00f6rtvinar.<\/p>\n
I v\u00e5r omv\u00e4rld ser vi m\u00e5nga skr\u00e4mmande exempel p\u00e5 just f\u00f6rtvining, det r\u00e4cker att titta lite n\u00e4rmare p\u00e5 n\u00e5gra av v\u00e5ra grannar som Ryssland, Polen, Ungern eller lite l\u00e4ngre bort Turkiet och USA. Det som \u00e4r utm\u00e4rkande f\u00f6r dessa l\u00e4nder \u00e4r att den politiska ledningen inte har respekt f\u00f6r r\u00e4ttsstaten. Man attackerar domare t.o.m. f\u00e4ngslar dem d\u00e4rf\u00f6r att deras tolkning av lagen inte st\u00e4mmer med maktens.
\nDen fria pressen anklagas f\u00f6r \u201dfalska nyheter\u201d n\u00e4r de rapporterar fakta. Domstolarna och massmedia \u00e4r tv\u00e5 viktiga funktioner i v\u00e5r demokrati. Domstolarna skall v\u00e4rna r\u00e4ttss\u00e4kerheten och mediernas granskar myndigheterna.<\/p>\n
Ordet demokrati \u00e4r grekiska och betyder ungef\u00e4r ”folkstyre”. Demokratin har alltid diskuterats d\u00e4rf\u00f6r att den demokratiska utvecklingen \u00e4r en process. Demokrati\u00a0\u00e4r en definition av det styrelseskick d\u00e4r den politiska makten utg\u00e5r fr\u00e5n landets medborgare via allm\u00e4nna och fria val.<\/p>\n
Sverige har en representativ demokrati d\u00e4r vi vart fj\u00e4rde \u00e5r g\u00e5r till valurnorna f\u00f6r att v\u00e4lja det parti och de personer som f\u00e5r v\u00e5rt f\u00f6rtroende att representera oss och stifta lagar.<\/p>\n
De som f\u00e5r v\u00e5rt f\u00f6rtroende, de valda, representerar v\u00e4ljarna och d\u00e4rf\u00f6r kallas systemet f\u00f6r\u00a0representativ<\/em>\u00a0demokrati. Representativa demokratier \u00e4r i dag en vanlig styrelseform i v\u00e4rlden.<\/p>\n V\u00e5r demokrati, precis som flertalet v\u00e4sterl\u00e4ndska, har som skydd f\u00f6r demokratin grundlagar som skall f\u00f6rhindra att den politiska makten blir snedf\u00f6rdelad och missbrukad. Makten \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r delad mellan tre frist\u00e5ende och sj\u00e4lvst\u00e4ndiga delarna \u2013 den lagstiftande, riksdagen \u2013 den verkst\u00e4llande, regeringen \u2013 den d\u00f6mande, domstolsv\u00e4sendet.<\/p>\n V\u00e5r v\u00e4sterl\u00e4ndska demokrati inkluderar mycket mer \u00e4n fria och hemliga val. I v\u00e5r demokrati ing\u00e5r till exempel m\u00e4nniskors lika v\u00e4rde och r\u00e4ttigheter, m\u00f6tesfrihet, fri \u00e5siktsbildning, alla lika inf\u00f6r lagen samt tryckfrihet och yttrandefrihet. Man kan med fog s\u00e4ga att Sverige tog sina f\u00f6rst vacklande steg mot demokrati med v\u00e5r tryckfrihetsf\u00f6rordning fr\u00e5n 1766, v\u00e4rldens \u00e4ldsta.<\/p>\n Europas historia var fr\u00e5n antikens Grekland och fram till idag l\u00e5ngt fr\u00e5n demokratisk. Demokratin har vuxit fram under de senaste \u00e5rhundradena genom att m\u00e4nniskor gjort motst\u00e5nd d\u00e5 makten i samh\u00e4llet var oj\u00e4mnt f\u00f6rdelad.<\/p>\n Tidigare hade env\u00e4ldiga kungar och kejsare ofta i samverkan med kyrkan mycket makt. P\u00e5 1500-talet b\u00f6rjade kyrkans makt f\u00f6rsvagas d\u00e4rf\u00f6r att m\u00e5nga ville f\u00f6r\u00e4ndra kyrkan – vi fick reformationen. Sverige l\u00e4mnade den katolska kyrkan p\u00e5 1500-talet och blev protestantiskt.<\/p>\n Fr\u00e5n mitten av 1700-talet uppstod i Europa en r\u00f6relse – upplysningstiden. En filosof, fransmannen Montesquieu, fick stor betydelse f\u00f6r synen p\u00e5 hur ett land skall styras politiskt. Han f\u00f6rslog att man delade maktut\u00f6vningen i tre delar f\u00f6r att Verkligt betydelsefull h\u00e4ndelser f\u00f6r demokratins utveckling i Europa var den franska revolutionen, som inspirerades av upplysningstidens id\u00e9er om att makten ska utg\u00e5 fr\u00e5n folket och att ingen m\u00e4nniska \u00e4r v\u00e4rd mer \u00e4n n\u00e5gon annan samt den amerikanska f\u00f6rfattningen som tog till sig maktf\u00f6rdelningsl\u00e4ran. V\u00e5r liberala v\u00e4sterl\u00e4ndska demokrati inneb\u00e4r inte bara r\u00e4ttigheter utan \u00e4ven skyldigheter. Grundlagen och Europakonventione<\/strong>n s\u00e4tter gr\u00e4nser f\u00f6r vad som f\u00e5r g\u00f6ras och s\u00e4gas offentligt. V\u00e5ld, hets, hot och grova kr\u00e4nkningar \u00e4r f\u00f6rbjudet. Att missbruka sociala medier \u00e4r ett brott mot allas lika v\u00e4rde, mot m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter. I v\u00e5r demokrati kan \u00e4ven inkluderas r\u00e4tten och skyldigheten till skolg\u00e5ng samt r\u00e4tten till v\u00e5rd och omsorg t.o.m. allemansr\u00e4tten. \u00c4ven om det \u00e4r majoriteten som best\u00e4mmer i en demokrati har minoriteten r\u00e4ttigheter som majoriteten inte enkelt kan s\u00e4tta sig \u00f6ver. En grundprincip i ett demokratiskt samh\u00e4lle \u00e4r att makten ut\u00f6vas med respekt f\u00f6r de m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheterna. Det betyder att de som best\u00e4mmer inte f\u00e5r f\u00f6rtrycka personer eller grupper som har andra \u00e5sikter \u00e4n vad de sj\u00e4lva har. Alla i samh\u00e4llet har r\u00e4tt att s\u00e4ga vad de tycker.<\/p>\n De allm\u00e4nna valen \u00e4r v\u00e5rt viktigaste instrument f\u00f6r att p\u00e5verka hur landet ska styras. F\u00f6r att demokratin ska fungera kr\u00e4vs att vi engagerar oss, att vi deltar i samh\u00e4llsutvecklingen och samh\u00e4llsdebatten. Ett h\u00f6gt valdeltagande och ett samh\u00e4llsengagemang \u00e4r viktigt f\u00f6r det st\u00e4rker v\u00e5r demokratiska utveckling. Men f\u00f6r att ett samh\u00e4lle ska vara demokratiskt r\u00e4cker det inte med att vi deltar i de allm\u00e4nna valen. Det som h\u00e4nder mellan valen \u00e4r ocks\u00e5 viktigt f\u00f6r att demokratin ska fungera.<\/p>\n Demokrati f\u00f6ruts\u00e4tter ett respektfullt samtal. Det g\u00e4ller inte minst idag d\u00e5 trackaserier och hot f\u00f6rekommer p\u00e5 sociala medier. Hot som riskerar att begr\u00e4nsa friheten och skr\u00e4mma till tystnad. Det finns m\u00e5nga exempel p\u00e5 journalister, politiker och makthavare som blivit f\u00f6rsiktigare.<\/p>\n Jag n\u00e4mnde inledningsvis n\u00e5gra l\u00e4nder d\u00e4r vi ser tydliga tecken p\u00e5 inskr\u00e4nkningar t.o.m. begr\u00e4nsningar i den demokratiska utvecklingen. V\u00e5r demokrati \u00e4r inte f\u00f6r alltid given. Terror och populism utg\u00f6r idag de st\u00f6rsta hoten. Terrorismen utg\u00f6r ett alvarligt hot mot v\u00e5rt \u00f6ppna och fria samh\u00e4lle d\u00e5 man med terrorhandlingar f\u00f6rs\u00f6ker skapa r\u00e4dsla, avsky och hat f\u00f6r att \u00f6ka mots\u00e4ttningarna b\u00e5de etniskt och religi\u00f6st.<\/p>\n Populismens landvinningar v\u00e4cker heta k\u00e4nslor och det finns tydliga tecken p\u00e5 att de som upplever att de st\u00e5r utanf\u00f6r de demokratiska spelreglerna b\u00f6rjar fr\u00e5ga efter \u201dstarka\u201d ledare. Den populistiske ledaren s\u00f6ker makt baserad p\u00e5 direkt st\u00f6d fr\u00e5n sina f\u00f6ljare. Ofta \u00e4r det inte inneh\u00e5llet i fr\u00e5gan, utan relationen mellan ledaren och f\u00f6ljaren, som \u00e4r i fokus. Populism \u00e4r ett s\u00e4tt att kommunicera d\u00e4r Trump och Le Pen \u00e4r tydliga exempel.<\/p>\n Populismen f\u00f6rgiftar demokratin. Den populistiska ledaren misst\u00e4nkligg\u00f6r med sin personfixerade kommunikation demokratis och maktf\u00f6rdelningens grundpelare: lagstiftande\/verkst\u00e4llande\/d\u00f6mande.<\/p>\n Demokratin \u00e4r ofta komplex och kan framkalla frustration hos dem som inte kan systemet, eller som uppfattar sig som marginaliserade.<\/p>\n F\u00f6r att v\u00e4rna demokratin och uppleva att den utvecklas kr\u00e4vs b\u00e5de engagemang och kunskap eftersom den demokratiska utvecklingen \u00e4r en p\u00e5g\u00e5ende process. Demokratin blir stark n\u00e4r s\u00e5 m\u00e5nga som m\u00f6jligt r\u00f6star i de allm\u00e4nna valen, engagerar sig, g\u00e5r med i ideella f\u00f6reningar, deltar i politiska diskussioner med v\u00e4nner och kollegor eller n\u00e4r vi p\u00e5 olika s\u00e4tt tar kontakt med politiker och talar om vad vi tycker och t\u00e4nker.<\/p>\n Str\u00e4ngn\u00e4sbiskopen Thomas Simonsson skrev 1439 allts\u00e5 f\u00f6r snart 600 \u00e5r sedan i sin Frihetss\u00e5ng \u201dFrihet \u00e4r det b\u00e4sta ting som s\u00f6kas kan all v\u00e4rlden kring\u201d. Det g\u00e4llde d\u00e5 och det g\u00e4ller idag.<\/p>\n Bertil Stensg\u00e5rd<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Storbritanniens premi\u00e4rminister, Winston Churchill, sa en g\u00e5ng: \u201dIngen p\u00e5st\u00e5r att demokrati \u00e4r perfekt men den \u00e4r den b\u00e4sta styrelseform som pr\u00f6vats genom tiderna\u201d. F\u00f6r mig \u00e4r v\u00e5r liberala och parlamentariska demokrati det finaste vi har. Den \u00e4r en \u00f6mt\u00e5lig planta som m\u00e5ste v\u00e5rdas och aktas, den beh\u00f6ver mycket omsorg och uppm\u00e4rksamhet annars finns risk att […]<\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-253","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.gustavvasa.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/253","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.gustavvasa.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.gustavvasa.se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.gustavvasa.se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.gustavvasa.se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=253"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/www.gustavvasa.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/253\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":265,"href":"https:\/\/www.gustavvasa.se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/253\/revisions\/265"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.gustavvasa.se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=253"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.gustavvasa.se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=253"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.gustavvasa.se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=253"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
\nf\u00e5 en bra balans. De tre delarna \u00e4r den lagstiftande makten, den verkst\u00e4llande (makten) och den d\u00f6mande (makten).<\/p>\n
\nDen demokratiska utvecklingen kom senare att samverka med industrialiseringen vad g\u00e4ller den succesiva utvecklingen mot allm\u00e4n r\u00f6str\u00e4tt.
\nF\u00f6r Sveriges del kan man exemplifiera med n\u00e5gra betydelsefulla utvecklingssteg mot demokratin. Tryckfrihetsf\u00f6rordningen av 1766 blev grundlag 1809; den allm\u00e4nna folkskolereformen 1842; samt perioden runt cirkelskiftet 1800\/1900-talet d\u00e5 partiv\u00e4sendet och fackf\u00f6reningsr\u00f6relserna utvecklades. Men det dr\u00f6jde \u00e4nda till 1919 innan Sverige fick allm\u00e4n r\u00f6str\u00e4tt f\u00f6r b\u00e5de kvinnor och m\u00e4n.<\/p>\n
\nDet \u00e4r allas v\u00e5ra r\u00e4ttigheter men vi har ocks\u00e5 alla skyldigheter och det \u00e4r att v\u00e4rna demokratin och att r\u00f6sta.<\/p>\n
\nDet finns m\u00e5nga hemska exempel p\u00e5 odemokratiska styrelseskick som har f\u00f6rtryckt och terroriserat m\u00e4nniskor. Diktaturer, politiska och religi\u00f6sa d\u00e4r man f\u00e4ngslas f\u00f6r sina \u00e5sikter eller d\u00e4rf\u00f6r att man tillh\u00f6r en viss etnisk eller religi\u00f6s grupp. Historien visar att det demokratiska statsskicket \u00e4r det b\u00e4sta skyddet f\u00f6r individernas frihet och f\u00f6r m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter samt att demokrati och fred ofta r\u00e5der n\u00e4r m\u00e4nniskor i olika l\u00e4nder har kontakt med och bedriver handel med varandra.<\/p>\n
\nVi kan konstatera att populismen finns till v\u00e4nster och h\u00f6ger och varierar fr\u00e5n land till land samt m\u00e5nga g\u00e5nger har starka nationalistiska inslag.<\/p>\n